Merima Dizdarević tilldelas stipendium för invandrarförfattare

Merima Dizdarević är en av de fyra författare som tilldelas 2024 års stipendier av Stiftelsen Klas de Vylders stipendiefond för invandrarförfattare. Hon belönas för debutboken långt från ögat långt från hjärtat. Utdelningen sker den 21 oktober då de fyra författarna får 100 000 kronor vardera.

Motiveringen

Foto: David Möller

I diktboken långt från ögat långt från hjärtat skriver Merima Dizdarević om minnen och myter, om havet och hemmet, om rotlöshet och identitet, om adriatiska kusten, Hercegovina och Sverige. En hybridtext som prövar att röra sig fram med flöde och broms på en och samma gång.

Om Merima Dizdarević

Merima Dizdarević är född 1983 i Jugoslavien (Bosnien och Hercegovina) och bor idag i Malmö. Dizdarević arbetar med en multidisciplinär och flerspråkig konstnärlig praktik och har en masterexamen i litterär gestaltning från HDK Valand. Hon debuterade 2022 med långt från ögat långt från hjärtat som nominerades till Katapultpriset.

Stiftelsen Klas de Vylders Stipendiefond för Invandrarförfattare

Stiftelsen grundades 1993 genom den pensionerade revisorn Klas de Vylders donation. Donatorns far hade en gång invandrat till Sverige.  Syftet är att ge stöd till ”behövande, till Sverige invandrade och här bosatta författare.” Bland tidigare stipendiater finns Jasim Mohamed, Sami Said, Athena Farrokhzad och Jila Mossaed. Läs mer om stiftelsen.

Om boken

nu är de här

den ena heter Hamn den andra Adriatiska Havet

långt från ögat långt från hjärtat är en maximalistisk poetisk hybridtext som rör sig fram och tillbaka mellan Hercegovina och norra Sverige, mellan Malmö och Adriatiska havet. Den skildrar ett tillstånd av att vara överallt och ingenstans samtidigt – både här och där, då och nu. Vatten är centralt i Långt från ögat långt från hjärtat , som den stora bädden eller graven för allt; det som kan bära allt, ta allt och ge allt. Texterna arbetar samtidigt med det motbjudande och vackra, det smärtsamma och njutningsfulla, med det komplexa i relation till det inordnade, som ett sätt att möjliggöra ett polyfont uttryck. Smärtpunkterna är inlemmade i form och natur, men innebär det att de går att uthärda?