Atefeh Sebdani medverkar i dokumentärfilmen Barnen från Camp Ashraf

Den 26 januari går filmfestivalen i Göteborg av stapeln. Då har dokumentärfilmen Barnen från Camp Ashraf världspremiär. Den handlar om den militanta organisationen Folkets Mujahedin och ett antal soldaters barn med olika öden. Under tidigt 1990-tal skickades ett hundratals barn i lägret i Irak för att uppfostras hos sympatisörer i andra länder. De skulle sedan återvända för att störta styret i Iran.

Amir, Parwin, Hanif och Atefeh är fyra av de barn som hamnade i Sverige och i Sara Moeins djupt engagerande dokumentär berättar de till ett rikt arkivmaterial om sina upplevelser. De försöker också återknyta kontakten med organisationen och sina föräldrar som numera befinner sig i Albanien.

Om Atefeh Sendani

Atefeh Sebdani, född 1986 i Esfahan, Iran, är ingenjör och har arbetat som digital strateg och affärsutvecklare inom tech. Hon bor i Stockholm, är en prisbelönt föreläsare och driver instagramkontot @atefeh_sebdani. I augusti 2022 gav hon ut sin självbiografiska bok Min hand i min.

Om Min hand i min

”Hon hade lovat mig att det alltid skulle vara jag och hon. Vi mot världen, vi i världen. Nu grät hon också och det stod människor omkring oss och tittade på. ’Snälla . . . mamma . . . sluta . . . snälla mamma . . . jag vill inte.’ ”

Varför överger man sina barn? Atefeh är fem år gammal när hennes mamma kramar henne farväl utanför en sliten buss på en dammig väg i öknen. Tillsammans med sina två småbröder smugglas Atefeh till Europa. Föräldrarna är soldater i en iransk motståndsrörelse och blir kvar i organisationens militärläger. I ett slag är femåringen mamma till sina bröder.

Min hand i min är en berättelse om att växa upp utan någon annan att hålla fast vid än sig själv, om missförhållanden som skickligt städas undan och om ett samhälle som misslyckas med att se det utsatta barnet. Men det är också en berättelse om en envist brinnande livskraft, och om modet att slutligen bryta sig fri.