Årets Karin Boye-pris till Alejandro Leiva Wenger

Dramatikerna och författaren Alexandro Leiva Wenger tilldelas Huddinge kommuns litterära pris till minne av Karin Boye. Prisutdelning sker den 3 juni 2021 på Fullersta Gård i Huddinge. Bland tidigare pristagare finns Athena Farrokzhad, Nina Hemmingsson och Tom Malmquist.

Juryns motivering lyder:

"Alejandro Leiva Wenger får oss att förstå språkets ofullkomlighet i berättelsen om våra innersta tankar, där fakta och minnen smälter samman till en ny verklighet.”

Alejandro Leiva Wenger:

– Jag känner mig hedrad och mycket glad. Karin Boye var en stor poet och en framsynt och mångsidig författare som fortfarande talar rakt in i vår tid."

Om Karin Boyes litterära pris

Huddinge kommuns litterära pris till minne av Karin Boye delas ut till författare som utkommit med verk i Karin Boyes anda inom de två föregående åren. Priset är ett samarbete mellan Huddinge kommun och Karin Boyes litterära sällskap. Det är 21:a gången priset delas ut och prissumman är på 25 000 kronor.

Om författaren

Alejandro Leiva Wenger, född i 1976 Concepción i Chile, var nio år när  han till Sverige och Vårberg i södra Stockholm. Han debuterade 2001 med novellsamlingen Till vår ära. 2015 utkom Fakta – tre pjäser.

Alejandro Leiva Wenger är huvudsakligen verksam som dramatiker, med uppsättningar på bland annat Kulturhuset Stadsteatern, Folkteatern Göteborg, Unga Klara och Malmö Stadsteater.

De tre första pjäserna han skrev, "127" (2011), "Författarna" (2013) och "No Limit" (2015) finns samlade i boken ”Fakta” (2015, Albert Bonniers förlag).

Om Fakta – tre pjäser

Tre löst sammanknutna dramer om vänskap och berättelser: om vänskap som berättelse och om berättandet som vänskap. I ”Författarna” försöker Alvaro skriva en roman baserad på Alex liv, samtidigt som den arbetslöse skådespelaren Ali söker en roll att spela. I ”No Limit” träffar radiojournalisten Cecilia sina barndomsvänner för att med deras hjälp berätta sanningen om den försvunna Belinda. Och i monologen ”127” berättar en ung jurist om en förlorad vänskap. I de tre pjäserna testas både vänskapens och berättandets lojaliteter: berättelserna far iväg, sprickorna växer och sveket är ett faktum. Det falska och det äkta är snart inte motsatser utan hållningar som skapar och inrymmer varandra. Boken nominerades till Svenska Dagbladets Litteraturpris 2015.

Sagt om boken

"Detta är dramatik som är fullständigt desperat, outhärdligt rolig och nödvändig att läsa" Aftonbladet

"Leiva Wenger lämnar oss osäkra på det mesta - utom på författarens språkliga skärpa, berättarmässiga energi och förmåga att skriva tvetydigt laddade och tonsäkra repliker som gör att pjäserna fungerar utmärkt också som läsdramer. Boken innebär en litterär återkomst att hurra för. Det är rena fakta." Sydsvenskan

"Ett välkommet återseende ... [Jag är] oerhört glad över att få läsa något nytt av Alejandro Leiva Wenger igen" SvD

"Att läsa Leiva Wengers dramatik är nästan som att läsa Ibsen. I den meningen att här har vi en författare som på sant 1800-talsmaner sätter problem under debatt. Det är sällsynt samhällstillvända texter. Sällan har jag sett en svensk författare som lyckats förena estetik och politik med en så övertygande kraft." Jönköpingsposten

"Wenger sätter en torped under dialogen" DN

Om Till vår ära

idag vi lovade vi ska sluta dricka skiten och sluta jaga katter. fetarslet Marco svärde på hans morsas grav han ska brenna reseptet men jag tycker endå synd om hans tjej för det var hans fel att hon kanske kommer dö kanske. igenkligen borde han få spö. man borde ge han fet stryk men Flaco och Jose vågar inte för dom är maricones innerst inne …  Alejandro Leiva Wengers debutnoveller liknar ingenting annat. Här spränger språket fram i ständigt nya utväxter. Och inte bara språket växer, också tingen tycks bli fler. Förr eller senare sätts gängse föreställningar ur spel. Vad är erfarenhet och vad är språk? Var börjar och slutar världen? Och vad är Zaqwertyop?