Ryszard Kapuscinski

Den polske författaren Ryszard Kapuscinski (1932-2007) studerade historia i Warszawa men valde journalistbanan. Från och med 50-talet var han utrikeskorrespondent, främst i Afrika, Latinamerika och Sovjetunionen.

Ryszard Kapuscinski skrev förutom reportageböcker även poesi och reflektionsprosa (till exempel Lapidarium, 1990, ej översatt). Hans två böcker om tyranner på fallrepet, kejsar haile Selassie och shahen av Iran, kan läsas som allegorier om enväldet. De rymmer en inbyggd dramaturgi och har bearbetats för scenen.

I sina reportage är Ryszard Kapuscinski ständigt närvarande med blick, kropp och tanke. Han söker sig ofta till utkantsmiljöer, beskriver skeenden i den tysta, samtidigt som han följer de stora utvecklingslinjerna och porträtterar de politiska ledarna. Hans reportageböcker är genomkomponerade verk, ofta med självkommenterande partier. När han arbetade med boken om Sovjetunionens sönderfall (Imperiet) läste han i ett år, reste i ett år och skrev i ett år. Hans författarskap är ett föredöme för utrikesreportrar och ett originellt bidrag till reselitteraturen.

Ur Litteraturhandboken, Forum.


Utgivning på svenska:

En dag till att leva (1987)
Kejsaren (1985)
Shahernas shah (1986)
Fotbollskriget (1998)
Imperiet (1993)
Ebenholts (2000)
På resa med Herodotos (2006)