”[J]ag blir alldeles lycklig av Strandbergs skafferistädning. Blandningen av lek och allvar, av det till synes anspråkslösa och samtidigt i högsta grad anspråksfulla, av det osorterade och tuktade: de här texternas vilja att förstå vad det är att leva och att skriva berör mig både som lä­sare och som författare. De ingjuter ett slags frihetskänsla: Man kan faktiskt skriva hur man vill! ” Oline Stig, Sydsvenskan

""Skura ut" är en fantastisk roman om skapande och mänskligt liv, och jag har nog inte känt ett så stort släktskap, eller haft ett så stort behov av att anteckna och stryka under, sedan jag läste Åsa Mobergs "Simone och jag". "Skura ut" ställer många av de där frågorna som alla skapande kvinnor ställer sig: Hur sjutton ska man kunna kombinera ett skapande liv med det som kvinnorollen kräver? Det är ett tema som Kerstin Strandberg skrivit om förut. Att göra ANSPRÅK! Att ta sig RÄTTEN! Och oj, så vacker Kerstin Strandbergs prosa är!”

Annika Koldenius, Borås Tidning

"Strandbergs stil väcker lust att klippa ut meningar. Hon skriver alltid dubbelt, både svart ironiskt och erfaret naivt, stryker ofta sammanbindande småord eller placerar konjunktioner trångt. Det blir en effekt som av något avbrutet och förkortat. Därmed akut, viktigt men också kryptiskt, gåtfullt. Och så skriver hon alltid roligt, på ett riskabelt osäkrat sätt."

Ulrika Milles, Svt Kulturnytt

”En av de där Ariadnetrådarna som går att följa genom författarskapet blir – förutom vackra skildringar av konstnärskap, vänskap och partnerskap – än mer solid i ”Skura ut”. Den handlar om satirikerns längtan efter värme, och måste vid det här laget kunna betraktas som ett credo i författarskapet; värmen, den medmänskliga, som ledstjärna i konsten. Kerstin Strandberg söker innerlighet framför ironi och hon finner den. Hon beskriver det obeskrivliga, gör det obetydliga betydligt med varm varsamhet.”

Therese Eriksson, Svenska Dagbladet

”Det är som om hon skyr bestämda och på något sätt konventionella utsagor som pesten. Hon tar hellre ytterligare ett varv runt en paradoxal liknelse, märklig händelse, lustig livsanekdot, indirekt elakhet eller självplågande egensinnig bekännelse. Man villas bort från alla huvudvägar i resonemangen och kan egentligen bara hänga med, än hit än dit men ändå roas och förföras och förstå nya sidor av verkligheten och mänskligheten. … Kerstin Strandberg anser efter 50 år av författande (och hanterande av upprörda släktingar) att alla har rätt till allas livshistorier, och att mänskligheten är betjänt av att alla hemligheter avslöjas. Det är radikalt, men jag lutar åt att hon har rätt.”

Pia Bergström, Aftonbladet