"Vi äro män som stormarna blåst ihop,
till ett möte, som dock blir kort,
på Indiska havets vattenväg
vid Bab-el-Mandebs port.
Vi äro de väldiga viddernas män,
som driva vart vindarna gå;
vi gå bort, vi försvinna, för alltid ibland,
i Newfoundlanddimmornas grå."

Harry Martinson (1904-1978) belönades under sitt liv med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Han blev ledamot av Svenska akademien 1949 och fil. hedersdr i Göteborg 1954. Under åren 1929-40 var han gift med Moa Martinson.

Harry Martinson debuterade med Spökskepp 1929.