Huvudtemat i "En berättelse från kusten" är enligt Birgitta Trotzig att var och en enskilds historia är sammanflätad med det hela, så att var och enskild lever och dör för hela staden, för alla.
 
Med denna vibrerande skildring av människan som offer och utlämnad har Birgitta Trotzig skapat en roman av metafysisk lyskraft och sällsam inbillningsstyrka. "En berättelse från kusten" hör till höjdpunkterna i ett av de viktigaste författarskapen i den moderna svenska litteraturen.
 
Tiden är 1500 och åren närmast dessförinnan, platsen är Åhus på den skånska ostkusten. Människorna medverkar i ett drama om utvaldhet och svek, lidande, brott och försoning. Den vanskapta, puckelryggiga Merete bejakar sitt lidande, brott och försoning. Den vanskapta, puckelryggiga Merete bejakar sitt lidande och sin utvaldhet men sviker när hon drar en livländsk knekt med sig i förfallet i stället för att rädda honom. Meretes öde är sammanflätat med berättelsens övriga personers. Apelone är olyckligt gift med Åhus rike borgmästare, Lavst Peder, som en gång för alla kommit att uppfatta livet som ett fruktansvärt svek. Apelones bror, den unge priorn i stadens kloster hatar sin svåger. På om han skall kunna förlåta den han hatar beror hela klostrets öde.
 
En berättelse från kusten är en mörk medeltidskrönika, på en gång brinnande het och kargt gråkall. Den är inte i första hand en historisk roman utan en inspirerad prosadikt om människans eviga situation, speglad i en tid av undergångstro och primitiva lidelser.