Väggarna har ögon är liksom flera andra av Walter Ljungquists romaner uppbyggd kring ett slags alter ego, Jerk Dandelin. Det är en pubertetshistoria, som täcker de "svåra" åren 1917–1923 i Jerks biografi och för honom fram till att börja dikta. Romanen rymmer många öden, inramade av ett skiftande dagerspel av mellansvensk sommar. Där är människorna kring Jerk: den lynnige, pedantiske fadern, modern, ständigt närvarande och välsignande också när hon är död. Där är barfotalassarna-fiskekamraterna, konfirmationskamraten Charlott som söker kedja honom vid sig, den nitton år äldre Dorotea Weide, Tea vars kärlek blir oumbärlig för honom, Pernilla Randolf, det ofullgångna musikgeniet, som låter honom uppleva "liv som vill bli konst". Det är också till konsten, till "ordmakeriet" som han flyr från drömlivets skräck och erotiska besatthet. Han berättar och fantiserar, skriver prosalyrik och novelletter. År 1921 börjar han på en roman, som han senare förstör. Romanens titel är "Väggarna har ögon".