"Ann Jäderlunds noggranna översättning ger den amerikanska poeten en ny fräschör och en sällsam lyskraft. Två poeter möts i en text av säregen andlöshet, skönhet och smärta."
Eva Ström, Årets bästa böcker, Sydsvenskan

"Vems är egentligen boken? Poeten Emily Dickinsons eller poeten Ann Jäderlunds? Nå, naturligtvis är dikterna Dickinsons. Men många har noterat besläktelsen till Jäderlunds egna verk, och sällan har översättarens viktiga roll framträtt så klart."
Charlotte Wiberg, Årets bästa böcker, Kristianstadsbladet

"Två poeter har mötts, två valfrändskaper, och Emily Dickinson har aldrig varit mer Dickinson än här, samtidigt som Ann Jäderlunds särart som poet också kommer helt till sin rätt. Jäderlunds Dickinsonöversättningar är utan tvivel årets poesihändelse och en vacker introduktion till ett häpnadsväckande författarskap."
Sydsvenskan

"Det finns en kärlek och trogenhet i hennes [Jäderlunds] gedigna arbete. ... Hennes Dickinson är tydlig och intim, nästan simultantolkad, som om den svenska poeten velat lotsa sin amerikanska kollega in i ett nytt språk. Som introduktion till ett av de viktigaste amerikanska författarskapen är 'Gång på gång är skogarna rosa' utmärkt: känslig, försiktig, vacker och nyfiken."
Svenska Dagbladet

"Ann Jäderlunds översättningar förskotterar på detta vis Dickinsons dikter långt in i den lyriska modernismen och i kommentarerna redovisar hon varianter och vägval. ... Boken är därför inte bara en översättning, som en valfrändskap är den även en ny Ann Jäderlund-bok."
Göteborgs-Posten

"Det blir ofta riktigt bra. Särskilt fäster man sig vid hur Jäderlund kan frilägga Dickinsons modernitet."
Dagens Nyheter

"Det är en suverän översättning."
Sveriges Radio Kulturnytt

"Det är inte längre kvinnan i den vita klänningen som talar, men det är inte heller Ann Jäderlund utan det är något nytt och efterlängtat."
Borås Tidning

"... det är en tolkning som framhäver Dickinsons djärvhet och gör henne till en samtidspoet, en självlysande sådan."
Helsingborgs Dagblad

"Ibland är de [dikterna] stormande och känslosamma men fortfarande sköra. Som blottad bar hud. ... Jag tilltalas av det skeva. Radbyten som jag inte förväntar mig, meningar som bryts av mitt i. Versaler och kursiverade ord som ibland är så självklara och som jag ibland inte blir riktigt klok på. De kräver att jag läser dem om och om igen. De drar mig tillbaka, hela tiden tillbaka. Och när jag slutligen stänger boken finns bilderna av rummen kvar."
Arbetaren

"Resultatet är en skapad poetisk skönhet som bara är."
Fokus

"... när jag läser Ann Jäderlunds så ordagrant som möjligt överförda dikter (här är det alltså inte fråga om tolkningar, utan mer om ett slags semantisk överföring) känns det alldeles rätt."
Smålandsposten