Karl Erik Lagerlöfs essäsamling är en bok om tre tusen år av kärlek i litteraturen. Bland tjugotre separata essäer återfinns rubriker som ¿Shakespeares höghastighetskärlek¿, ¿Rousseaus hjärtas himmelsfärder¿, ¿Självsvält, symmetri och salighet¿, ¿Själens väg till kroppens extas¿, ¿Jag är färdig att bita sönder mina händer¿, ¿Eros, ledans enda botemedel¿ och så vidare. Men de skilda essäerna till trots kan man också läsa boken som en översikt, som alltså omsluter mer än tre tusen år.
Hur såg kärleken mellan man och kvinna ut på Gamla testamentets tid? I antikens Grekland och Rom? Eller under medeltiden? I en av bokens första essäer möter Karl Erik Lagerlöf 1300-talspoeten Petrarca på berget Ventoux i Provence, och de vandrar vidare tillsammans. Det blir en litterär fotvandring genom Västerlandets tidigaste berättelser och dikter om kärlek. Att essän på det sättet övergår i fiktion inträffar på flera ställen i den här lärda och underhållande exposén, som ömsom skildrar brytningstider i kärleksuppfattningen, ömsom gör närläsningar i enskilda författarskap ¿ Flauberts, Dostojevskijs, Henry Millers, Simone de Beauvoirs¿
Inte minst är Karl Erik Lagerlöf intresserad av kvinnornas perspektiv, och vi möter bland många andra Isolde, Jane Austen, Emelie Brontë, George Sand, George Eliot, Anais Nïn och Marguerite Duras. Författarnas och deras skapade gestalters konflikter, lidanden och passioner framstår som högst samtida med oss själva i Karl Erik Lagerlöfs inlevelsefulla försök att tolka och förstå; snarare än en regelrätt historieskrivning formar sig hans bok till ett personligt samtal, fullt av frågor.
Karl Erik Lagerlöf har varit verksam som litteraturkritiker i trettio år; tio år på Göteborgs Handels & Sjöfartstidning, tjugo år på Dagens Nyheter. Han har givit ut ett flertal böcker, bland annat litterära essäer om den svenska dikten på 60- och 70-talet och en bok om Dostojevskijs liv och dikt.