Flyghundar är fladdermusliknande djur med hundaktiga huvuden. De kan höra ljud som människan inte ens kan urskilja. För Hermann Karnau har de ända sedan barndomen varit sinnebilden för en värld som är skyddad från främmande rösters intrång.Hermann Karnau är en man besatt av att utforska den mänskliga röstens hemligheter, en ljudets arkeolog och arkivarie i Tredje rikets tjänst. Genom inspelningar på vaxskivor bygger han upp ett omfattande arkiv av människoröster, hämtade från olika sammanhang, bl.a. beger han sig till fronten för att där dokumentera ljuden från sårade eller döende soldater. Allt detta ingår i ett SS-projekt som Karnau medarbetar i. Syftet är att finna rashygienska aspekter på rösten och att undersöka möjligheterna att på olika vägar manipulera människans talorgan - en forskning som verkställs genom långtgående och grymma experiment på fångar från koncentrationslägren.Hermann Karnau, hantlangare åt de nazistiska rasbiologerna, är den ena berättarrösten i Flyghundar. Egentligen är han ingen ond människa, men fångad av sin nyfikenhet och forskarinstinkt och av sina egna krav på optimala arbetsvillkor, passerar han en för honom själv osynlig gräns.I kontrapunktisk dialog med honom hör vi flickan Helga, dotter till en av den muntliga propagandans stora mästare och mörkermän, nämligen Joseph Goebbels, och en oskuldsfull mottagare av det politiska hatets retorik. Hon träffar Karnau första gången i början på kriget, då han under några dagar tar hand om paret Goebbels stora barnaskara, och mellan de båda växer efter hand fram en varm och djup vänskap som varar ända till slutet, till de sista dagarna i Hitlers bunker i Berlin, då paret Goebbels låter mörda sina egna barn ? en händelse som även den registreras på Karnaus ljudinspelningar.
Marcel Beyer hör till de mest uppmärksammade författarna i den unga tyska litteraturen. I Flyghundar, med sin blandform av dokumentation och fiktion, spelar han upp rösterna ur Tysklands nära förflutna och blottlägger makten som akustiskt fenomen.