Begreppet patriotism är laddat i vår tid. Det kan ha med hemkänsla och tillhörighet att göra, med kärleken till naturen och platserna där vi har våra rötter – men också med gränsdragning, uteslutning, utrensning… I Astrid Trotzigs nya berättelse finns alla de här innebörderna satta i spel.     Romanen spänner över tiden från 40-talet fram till nu, och beskriver några människor ur olika generationer som var och en på sitt sätt kan beskrivas som ”patriot”.      Irma kommer som krigsbarn från Finland till en gård i Sundsvallstrakten. Det är inte lätt för henne att anpassa sig, ändå blir det så att hon stannar kvar i Sverige resten av sitt liv. Men hon bär alltid på en längtan tillbaka, en nostalgi efter det hon förlorat. På gården där hon växer upp bor också hennes fosterfars bror Mats, en ensling som aldrig accepterar Irma. Han hittar så småningom sin tillhörighet i hembygdsförening och jaktlag, men dras efter hand till mörkare, organiserade krafter som verkar över hela landet, i det fördolda. Irma får två söner, och en av dem, Erik, börjar i tonåren beundra Mats och söka sig till honom. Han blir hans adept, får en roll i organisationen och flyttar till Stockholm, och när romanen inleds befinner han sig mitt i planläggningen och uppladdningen för en stor aktion. En småbarnsmamma hör till de utvalda offren, och skildringen av Eriks närgångna bevakning av henne har en smygande hotfullhet som kan påminna om spänningen i en deckare – men blir en skrämmande påminnelse om vars och ens sårbarhet mitt i vårt skenbart trygga och vanliga vardagssamhälle.