Marcel Beyers roman Kaltenburg utkommer samtidigt i Tyskland och Sverige. Som i ett kalejdoskop utspelar den sig växelvis i Posen, numera Potznan,  före, och i Dresden under andra världskriget, i Dresden i DDR under kalla  kriget på 1950-talet och som en del av  det förenade Tyskland efter murens fall 1989. Huvudpersonen, tillika berättaren, ornitologen Hermann Funk, förlorar som 11-årig sina föräldrar i eldstormen i Dresden under de allierades bombanfall den 13 februari 1945. En bit in på det nya århundradet lägger han som medelålders man fram sin livshistoria för en ung kvinnlig tolk; det handlar om övervintring, anpassning, godtrogenhet och skamligt strutsbeteende. Bakom Hermann Funk tornar hans ansedde men omstridde lärare, zoologen,  författaren och professorn Ludwig Kaltenburg upp sig, djurvän och misantrop, mästare att kombinera inskränkt kortsynthet och klarsynt fågelperspektiv. Två till synes oskyldiga ornitologer i DDR tvår sina händer och gömmer sig bakom sina fåglar.

    I denna klaustrofobiska berättelse om anpasslingens rädsla och stumhet spelar Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt en viktig och mångbottnad roll; dess tyska översättningshistoria rimmar väl med dess kvaliteter som överlevnadskonst och minnesteknik.