Anne sitter på ett flygplan, hon är på väg till London där hennes ungdomsförälskelse Peter numer bor. Sedan hon var arton år har hennes känslor för honom varit obesvarade. Men nu ska hon ställa honom till svars: Varför var hon inte värd att älskas? Under förevändning att hon inte kunde ordna boende själv har hon ringt Peter och frågat om hon får bo hos honom. Och mötet med Peter utvecklar sig på ett sätt varken han eller Anne hade kunnat föreställa sig.    Under flygresan tänker även Anne tillbaka på sin uppväxt i Hamburg. Hur saker kunde bli som de blev. Det var i samband med puberteten som saker förändrades för den tysta bokmalen Anne. I takt med att kroppen växte, på både längden och bredden, krympte hennes självförtroende. Men fram träder även minnen från grodsjukhuset hon öppnade med sin bästa kompis, jobbet på kundkoppelfabriken och nattkörningarna som taxichaufför, liksom den misslyckade psykoterapin och alla likgiltiga förhållanden hon haft med män hon inte brytt sig om. Men främst tänker Anne på att hennes liv måste byta skepnad, och på plats i England tar tillvaron en helt annan vändning än hon hade kunnat föreställa sig.    Obarmhärtigt och drastiskt skildrar Karen Duve kärlekens spel, hur vi förödmjukas och växer i denna stundtals tragikomiska jakt på bekräftelse.