Nazityskland och det andra världskriget berör oss starkt, fortfarande, 65 år efter krigets slut. Filmer, dokumentärer, romaner, historieböcker -- intresset är enormt. En orsak till det är naturligtvis att Nazityskland och Förintelsen på ett djupare plan ifrågasätter våra föreställningar om det moderna samhället och den moderna människan. Det visade sig att Ondskan var möjlig även i vår tid, i samhällen som vi trott var civiliserade, moderna, bland människor som var ungefär som vi själva.
Hur ska vi då se på Sveriges agerande och hållning gentemot Nazityskland? Finns det överhuvudtaget mer att säga? Klas Åmark, professor i historia sammanfattar för en bredare publik de senaste decenniernas innehållsrika svenska forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen, Genom att välja nya utgångspunkter och perspektiv bygger han upp en ny bild av ett dramatiskt och komplicerat skeende. Här möter vi analyser av nazityska försök att infiltrera det svenska samhället på olika områden, av rasism och antisemitism, av den svenska flyktingpolitikens dramatiska förändringar. Han gör också en nytolkning av neutralitetspolitiken och presspolitiken.
För att inte fastna i dagens tänkande behöver vi studera aktörerna och deras motiv för sitt handlande, vi behöver veta vad män som statsministern Per Albin Hansson, utrikesministern Christian Günther och högerledaren Gösta Bagge gjorde, hur de tänkte och vilka handlingsalternativ som faktiskt stod till buds. Fram träder en bild av ett svenskt samhälle som hade påtagliga svårigheter att hantera de utmaningar som Nazityskland ställde Sverige inför. Det är ett efterlängtat och viktigt arbete Klas Åmark utför när han i denna breda, välskrivna, stundtals provocerande syntes sammanfattar Sveriges förhållande till Nazityskland.
Januari 2016 utkommer en ny reviderad och utökad utgåva av det som kommit att betraktas som standardverket om Sverige under andra världskriget. I denna andra utgåva har Åmark gjort ett antal omarbetningar, tillägg och rättelser. Ny litteratur har arbetats in, på ett antal punkter har faktauppgifter lagts till och några aktuella debatter kommenteras. Bland annat redovisar Åmark en undersökning rörande den infekterade frågan om kungahusets förhållande till Nazityskland.