Johan Jönson nomineras till Nordiska Rådets litteraturpris 2024

Johan Jönson nomineras till Nordiska Rådets litteraturpris 2024 för sin bok Nollamorfa. Syftet med priset är att öka intresset för grannländernas litteratur och språk samt för den nordiska kulturgemenskapen.

Läs mer

Ur motiveringen

I Nollamorfa, Johan Jönsons senaste och tjugoförsta diktsamling, möter vi en man som för några år sedan gick i pension från sin sitt arbete på ett vaktmästeri. Han har nu drabbats av parkinsondemens, och vi får följa hans sista tid på ett äldreboende. Mannens förvirrade minnen, tankar och intryck slingrar ned över mitten på boksidorna i korta rader, ofta fragmenterade till enstaka ljud och stavelser. På bokens högersida skrivs i kursiv en text där mannens vårdare och anhöriga fumligt försöker nå den sjuke. Växelsången pågår till slutet och döden, till Nolla som sätter punkt för denna nedräkning i Jönsons författarskap och knyter åter till hans tanke om att ”poesin är noll”.

Jönson ekar demensspråket och det sönderfallande demensminnet och lyckas fördjupa många av sina ofta förekommande teman, exempelvis den egna alienationen inför språket, tvångsmässigt likt en dödsdrift. Men han visar också fram demensen som en analogi till den kroppsarbetande klassen och dess brist på språklighet att tala för sig. I svärfaderns vittrande språk finns också poetiska sanningar och kvaliteter att ta tillvara:

Vad heter barnen / Mina / Vilka är mina // Har j / Har jag de barnen // Är det j / Jag s / Va // Är dd // Ä // Vv // Va // Ahh // Vem / Vilka var dem // Vilk.

I Jönsons polyfona poesi är inget för fint eller för fult att dikta om. Drypande könsyttringar samsas med vackra skildringar av landskap och barndom och krävande teorier och furiösa attacker mot samtidens hyperindividualism och kapitalismen.

Om Johan Jönson